FORSKNING & EVIDENS
En syntes mellan det mätbara och det omätbara
Är psykosyntesterapi evidensbaserad?
Frågan om evidens inom terapi är komplex och begreppet har olika innebörd. Psykosyntesterapi har inte varit föremål för omfattande forskning som en enskild metod, men vår undervisning bedrivs inom ramen för evidensbaserad praktik (EBP). Det innebär att psykosyntesterapeuter utbildas att arbeta utifrån bästa tillgängliga forskningsstöd, kliniska expertis och med anpassning efter klientens unika behov – tre avgörande faktorer för effektiv terapi.
Vi reder ut begreppen med utgångspunkt från boken Psykosyntes – en introduktion till teori och metod av Philip Bäckmo, som utkom på Studentlitteratur 2022.
Evidensbaserad praktik bygger på tre faktorer
1. Bästa tillgängliga forskningsevidens
2. Klinisk expertis
3. Klientens unika behov och preferenser
Dessa tre faktorer utgör det som kallas evidensbaserad praktik (APA Presidential Task Force on Evidence Based Practice, 2006). Psykosyntes är en integrativ terapiform vilket innebär att undervisningen kontinuerligt integrerar aktuell forskning och klinisk expertis. På Psykosyntesakademin undervisas blivande terapeuter utifrån ett ramverk för att bedriva evidensbaserad praktik.
Relationens avgörande roll
Forskning visar att den terapeutiska relationen utgör grunden för effektiv terapi. Relationen är inte bara en praktisk förutsättning för att terapin ska kunna genomföras – den är i sig självt läkande (Wampold & Imel, 2015). Det är alltså inte i första hand metoden eller teknikerna som skapar förändring, utan den relation som byggs genom samarbete, tillit och en känsla av att bli förstådd.
Terapeututbildningen på Psykosyntesakademin betonar betydelsen av den terapeutiska relationen och terapeuterna övar de relationsfärdigheter som har stöd i forskningen, till exempel empati, äkthet och respekt, att upprätta allians med klienten, samt att hantera relationsbrott och reparationer (se t ex Parrow, 2024, för en sammanställning av evidensbaserade relationsfaktorer i terapi).
Terapeutens personliga mognad
Terapeutens förmåga att skapa och bibehålla en stark terapeutisk relation grundar sig i terapeutens egna personliga egenskaper och mognad. Terapeutens självkännedom, förmåga till självreflektion och självreglering, särskilt när det gäller att hantera egna känslor och motöverföring, är avgörande. Terapeuter med trygg anknytningsstil tenderar också att ha lättare att skapa goda relationer och därmed uppnå bättre terapiresultat (Schauenburg m.fl., 2010).
Effektiva terapeuter kännetecknas av närvaro, ödmjukhet och förmåga till empati (Castonguay & Hill 2&17). Terapeuter som kan hantera sina egna känslor och impulser är bättre rustade att möta klientens behov och kan skapa en djupare och mer genuin kontakt. Professionellt självtvivel är också en viktig aspekt av mognad – en ödmjukhet inför den egna förmågan, utan att det övergår i osäkerhet eller bristande självförtroende (Nissen-Lie m.fl., 2013).
Det är alltså viktigt att främja terapeuters personliga och professionella mognad i en komplex helhet, med utgångspunkt i den forskning som fokuserar på avgörande terapeutegenskaper. Det är grunden till varför Psykosyntesakademins yrkesutbildningar lägger stor vikt vid den personliga utvecklingsprocessen, personlig lämplighet och livserfarenhet.
Forskning om psykosyntes
Psykosyntes har många beröringspunkter med metoder som har stöd i forskning, exempelvis arbete med inre delpersonligheter (Internal Family Systems; Schwartz & Sweezy, 2019) och olika aspekter av medveten närvaro i terapi (t ex (mindfulnessbaserade terapier). Psykosyntes som specifik metod har undersökts i några studier. Här följer några exempel.
Exempel på forskning om psykosyntes
Mindfulnessmetodik i behandling
Psykosyntesens sätt att arbeta med mindfulness som en inre dialog har positiva effekter i behandlingen av flera diagnoser, konstaterar ett internationellt forskarlag i The Humanistic Psychologist (Böge, K., Mouthaan, J., & Krause-Utz, A.,2019).
Böge, K., Mouthaan, J., & Krause-Utz, A. (2019). Effects of dialogical mindfulness on psychopathology: A pilot study’s results from a seven-day psychosynthesis course about the inner child. The Humanistic Psychologist. Abstract
Psykosyntesmetoder och 12-stegsprogrammet inom missbruksvården
Bjørnå (2016) undersöker i sin doktorsavhandling dynamiken mellan personlig vilja och upplevd högre makt hos personer med substansberoende som deltar i AA:s 12-stegsprogram. Genom kvalitativa intervjuer med åtta aktiva AA-medlemmar med 2–17 års nykterhet analyseras hur den destruktiva “självviljan” i AA:s terminologi (Will Complex in Substance Dependence) gradvis ersätts av en mer autentisk och konstruktiv vilja (“Core Will”) i samband med ett avgörande ögonblick av kapitulation inför en högre makt. Studien belyser också de psykologiska mekanismer som påverkar viljans förändring under återhämtning och diskuterar dessa utifrån psykosyntesteori. Resultaten kan bidra till att förbättra behandlingsmetoder inom missbruksvården och hjälpa terapeuter att bättre förstå klientens inre dynamik.
Bjørnå, S. (2016). An investigation of the dynamics of the personal will versus a higher power in Alcoholics Anonymous 12-step treatment of Substance Use Disorder. Doctoral Dissertation, Middlesex University UK. https://repository.mdx.ac.uk/item/86xw9
Utbrändhet, emotionell intelligens och meningsfullhet
Psykosyntes kan förebygga utbrändhet, stärka emotionell intelligens, ge ökad upplevd lycka, och ökad upplevelse av mening. Det är resultatet när ett forskarteam från Rotterdam utvärderade ett 3-månaders utvecklingsprogram i ett industriföretag. International Journal of Stress Management, 2005.
van Dierendonck, D., Garssen, B., & Visser, A. (2005). Burnout prevention through personal growth. International Journal of Stress Management, 12(1), 62–77. Abstract
Personlig och professionell utveckling
Andrén (2012) undersöker i sin avhandling hur personlig utveckling kan integreras i yrkesutbildning och påverka professionellt arbete. Genom intervjuer med deltagare i en kurs med psykosyntes som metod analyseras hur ökad självkännedom och självmedvetenhet förändrar deras sätt att hantera yrkessituationer. Resultaten visar att deltagarna upplevde förbättrad relationsförmåga, autenticitet och situationsmedvetenhet, och att teorier och metoder från utbildningen bidrog till att de integrerade dessa insikter i sitt dagliga arbete. Studien belyser hur personlig utveckling kan påverka professionell kompetens och visar att självkännedom kan stärkas genom utbildning.
Andrén, U. (2012). Self-awareness and self-knowledge in professions: Something we are or a skill we learn [Licentiatuppsats, Göteborgs universitet]. GUPEA. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30157
Övriga referenser i texten ovan
APA Presidential Task Force on Evidence-Based Practice (2006). Evidence-based practice in psychology. The American psychologist, 61(4), 271–285. https://doi.org/10.1037/0003-066X.61.4.271
Bäckmo, P. (2022). Psykosyntes – en introduktion till teori och praktik. Studentlitteratur.
Castonguay, L. G. & Hill, C. E. (red.). (2017). How and why are some therapists better than others? Understanding therapist effects. Washington, D.C.: American Psychological Association.
Nissen-Lie, H. A., Monsen, J. T., Ulleberg, P. & Rønnestad, M. H. (2013). Psychotherapists’ self-reports of their interpersonal functioning and difficulties in practice as predictors of patient outcome. Psychotherapy Research: Journal of the Society for Psychotherapy Research, 23(1), 86–104. doi.org/10.1080/10503307.2012.735775
Parrow, K. (2024). Relationship factors in counseling. A Guide for evidence-based practice in practicum and internship. Cognella Academic Publishing
Schauenburg, H., Buchheim, A., Beckh, K., Nolte, T., Brenk-Franz, K., Leichsenring, F., Strack, M. & Dinger, U. (2010). The influence of psychodynamically oriented therapists’ attachment representations on outcome and alliance in inpatient psychotherapy. Psychotherapy Research: Journal of the Society for Psychotherapy Research, 20(2), 193–202. doi.org/10.1080/10503300903204043
Schwartz, R. C. & Sweezy, M. (2020). Internal Family Systems Therapy. New York: The Guilford Press.
Wampold, B. E. & Imel, Z. E. (2015). The great psychotherapy debate: The evidence for what makes psychotherapy work. New York: Routledge/Taylor & Francis Group.
Med öppenhet som grundattityd
Psykosyntesen grundades 1927 av läkaren Roberto Assagioli som en direkt vidareutveckling av Sigmund Freuds och C.G. Jungs arbete, med en tydlig intention att alltid behålla en öppenhet för samtidens aktuella vetenskapliga och humanistiska förståelse om mänsklig utveckling. Mycket har hänt sedan 1927. Och många frågor är lika gamla som människan själv. Vi gör ständigt en förnyad syntes utifrån bästa tillgängliga forskning och erfarenhet som vi här sammanfattar i ett antal influenser.
Viktiga influenser
Nedan följer en lista över centrala metoder och influenser vi använder i våra utbildningar. Psykosyntes är både ett övergripande förhållningssätt som samtidigt har sin egen särprägel. Läs mer här.
Accelerated experiential dynamic psychotherapy (AEDP)
En terapiform utvecklad av Diana Fosha som bygger på en kombination av klient-centrerad terapi, Gestaltterapi och ISTDP som är en av de psykodynamiska terapiformerna med starkast evidens.
Anknytningsteori
Fundamental forskning av John Bowlby och Mary Ainsworth om hur den tidiga relationen med föräldrar påverkar relationsmönster. En av våra internationella lärare, David Elliott (USA), PhD från Harvard, är en världsledande författare kring arbete med att läka anknytningsmönster hos vuxna.
Client Centered Therapy
Carl Rogers syn på relationen mellan terapeut och klient färgar tydligt vårt arbete.
Compassion Focused Therapy, CFT
En utveckling av KBT, utarbetad av den brittiska professorn Paul Gilbert, som ger verktyg att arbeta med självkänsla och självkritik.
Existentiell filosofi och psykoterapi
Grundläggande för frågor om ansvar, mening, sammanhang och tillit.
Gestaltterapi
Viktiga aspekter som vi influeras av i gestaltterapi är uppmärksamhet på kroppen och upplevelsen i nuet (fenomenologi). Grunderna i gestaltterapi skapades av Fritz & Laura Perls och Paul Goodman på 1950-talet.
Mindfulness och meditation
Mindfulness är idag ett etablerat sätt att stärka medvetenhet. Vi ser meditation som en grund för växande och läkande.
Systemisk teori och praktik
Vi har ett systemiskt perspektiv på familjer, grupper och organisationer, ibland med systemiska konstellationer som metod.
Transpersonell psykologi
Den gren av psykologin som uppmärksammar den själsliga aspekten av det mänskliga psyket. Transpersonell psykologi strävar efter att integrera gamla visdomstraditioner med modern psykologi. Psykosyntesen var en av grundstenarna i det arbete som sedan har tagits vidare av exempelvis Stanislav Grof och Ken Wilber och som idag genomgår en vitalisering i forskningen om expanderade medvetandetillstånd.
Neuropsykologi
Aktuell forskning om hjärnans plasticitet och betydelsen av tidig känslomässig inlärning och hur den kan påverkas
Utvecklingspsykologi
Med grunden i Daniel Sterns teori om känslor av själv och Erik Eriksons modell om psykologiska utvecklingsfaser, kompletterat med Robert Kegan & Cook Greuters modell för vuxenutveckling.
Relationell terapi
Ett grundläggande synsätt att alltid se individer som delaktiga i relationer som vi både påverkar och påverkas av
Litteratur från vårt eget förlag
Roberto Assagioli (2023)
Psykosyntes – grundläggande principer och tekniker
Roberto Assagioli (2024)
Om viljan
Ann Marie Lamb, red. (2023) Psykosyntesakademins antologi med exempel på hur psykosyntes används i bland annat terapi, ledarutveckling, kreativt skrivande och hållbarhetsarbete.
Massimo Rosselli (2024)
Psykosyntes – en introduktion
En kortfattad bok som på ca 60 sidor ger en introduktion till psykkosyntes.
Molly Young Brown (2006)
Det utvecklande Självet – tillämpad psykosyntes
Övrig litteratur: ett urval av vår kurslitteratur
Philip Bäckmo (2022)
Central kurslitteratur från Studentlitteratur och huvudbok i vår terapeututbildning.
David Elliott, PhD & David Brown (2016) Kurslitteratur i vår terapeututbildning, av vår lärare David Elliott, om det terapeutiska arbetet med att läka anknytning hos vuxna.
Diana Whitmore (2013) Kurslitteratur i vår terapeututbildning.
John Whitmore (2024) Världens mest sålda bok inom coaching, som i grunden är en psykosyntesbok utan att riktigt säga det.