Psykosyntes i Livets Tjänst

maj 10, 2018 | 100dagarpsykosyntes, Artiklar

“An isolated individual is a non-existent abstraction. In reality each individual is interwoven into an intricate network of vital, psychological and spiritual relations. (Assagioli)

Vad betyder det att vara människa om jag helt och fullt kan vara medveten om och förstå och känna och uppleva att jag är en del av allt liv på jorden. Vad innebär det att leva livet djupt i samklang med och i relation till jorden.

Psykosyntesens teoribygge visar oss att vi är ömsesidigt beroende; att vi ingår i en väv av dynamiska interaktioner. Vi ser Självet både inom och utom ägget i vår modell. Den brutna linjen – den permeabla genomsläppliga linjen (osmosis) visar att vi är en del av ett levande dynamiskt system. I ständig relation till alltet: varandra, världen, jorden, livet i stort är vi en del av ett levande universum.

Ju mer vi kan avidentifiera oss från vårt ego och vår begränsande personlighet och identifiera oss med vårt djupare Själv ju mera personlig och levande blir vår relation till våra medmänniskor, vår omvärld, till planeten och till universum.

Psykosyntesen kan vara med och bidra till det medvetandeskifte som vi alla behöver eftersom vi alla sitter i samma båt. Ett skifte från egocentrering och egoism för att kunna vara hemma i och agera från vår inre essens vårt enhetsmedvetande; en pärla i livets stora väv. Psykosyntesens centrala avidentifieringssövningar och därmed Självidentifikation kan vara med och bidra till detta skifte då vi expanderar vår upplevelse av vilka vi är – från små monader- små hårt kämpande isolerade egon till sammanlänkade deltagare (eller kanske snarare ”heltagare”) på livets stora äventyr.

Det är hög tid att fullt ut omfamna förståelsen för att vi är sammanlänkade med allt liv.

Denna förståelse lyfter och leder till viktiga frågor om hur vi identifierar oss vilka vi är och vårt ansvar.

De vanligaste psykologiska teoribildningarna idag är i stort sett blinda för att vi är varelser som lever i ett större ekologiskt sammanhang och att detta kan ha betydelse för vårt psyke. Orsaken till individens psykiska hälsa eller ohälsa försöker psykologin istället finna inom den enskilde personen, eller i de närmaste mellanmänskliga sociala relationerna.

Ekopsykologin (eller djupekologin, ekofilosofin, andliga ekopsykologin eller vad man nu än kallar det) ser däremot den enskilda människans psyke som intimt förbundet med naturen och planeten i stort och menar att denna relation har avgörande konsekvenser för vårt själsliga såväl som fysiska välmående såväl som vår upplevelse av mening.

Psykosyntesen är en nog rymlig modell för denna kontext. Men vi behöver medvetandegöra detta fullt ut. Vi behöver komma ihåg den största kontexten- komma ihåg varför vi jobbar med vår personlighet. För att frigöra vad Gandhi kallar Soul force (själsstyrka eller själs sanning). Satyagraha- Ickevåldskraften som rymmer både kärlek och vilja.

Psykosyntesens modell och teori rymmer och stödjer den djupa kunskapen om att vi alla hör samman i livets väv. Psykosyntesen lär oss att acceptera alla våra delar inom vårt psyke och att arbeta med dem i en strävan mot harmoni och frid. Detta kan vi också göra i våra relationer till andra och till allt levande på jorden.

“Ecology and spirituality are fundamentally connected, because deep ecological awareness, ultimately, is spiritual awareness”. (Fritjov Capra)

Vi behöver komma ihåg vilka vi är. Vi behöver modet att vakna och modet att växa upp.
Vi behöver minnas den största kontexten i vilken vi faktiskt lever.
Vi behöver en ny berättelse där vi är grundade hjältar med modet att vara närvarande, modet att leva och modet att agera.
Vi behöver ha modet att äga vår betydelse och mod att inse att det jag gör och väljer spelar roll eftersom jag är en del av helheten.
Vi behöver hitta vår grund i den andliga värdighet (Spiritual Dignity) som är en syntes position. Höjd över egots narcissistiska tendens att pendla mellan arrogans, överlägsenhet och att hukande sjunka ihop i underlägsenhet och mindervärde.

I tider av oro och fara hjälper tacksamheten oss att bli stadiga, närvarande och grundade.

Vi behöver ha medkänsla med oss själva och varandra i processen att hela våra individuella sår och stärka och odla vår tillit. Om vi fullt ut har tillit till och förstår att vi alla är ett och att allt hänger samman i ett levande universum, så är individens läkning också del av helhetens -planetens. Och tvärtom!

Vi behöver odla vår tillit och stärka vår trygga bas inom oss. Vi behöver ge tid till att känna glädje och tacksamhet för allt det goda som faktiskt finns här i våra liv på jorden.

Med den inre tryggheten och tacksamheten som grund är vi stadiga och orkar öppna vårt hjärtas rymd och känna och ge plats för både sorg och oro, förtvivlan över sakernas tillstånd- de hot och den förstörelse av vår planet som pågår. Inte för att vältra oss i det och för att drunkna i förtvivlan utan för att det finns något viktigt och helande i att utrycka detta och för att där i kärnan finns också vår kraft. Kraften och viljan i vårt öppna vakna medkännande hjärta.

“Altruistic love is not limited to the members of the human family, It can also embrace all living “things” in the animal and vegetable kingdom of nature. This inclusiveness is expressed in the Buddhist love for all living creatures and by Saint Francis in his” Song of the Creatures”. One might say that and increasingly conscious sense of this universal brotherhood is behind the growing trend toward cultivation of harmonious relations with the environment. This is the higher and broader aspect of ecology.” (Assagioli)

“A human being is a part of a whole, called by us universe, a part limited in time and space. He experiences himself, his thoughts and feelings as something separated from the rest… a kind of optical delusion of his consciousness. This delusion is a kind of prison for us, restricting us to our personal desires and to affection for a few persons nearest to us. Our task must be to free ourselves from this prison by widening our circle of compassion to embrace all living creatures and the whole of nature in its beauty.” (Albert Einstein)

Linda Thörn Elliott
Diplomerad psykosyntesterapeut PSA(R)
Huvudlärare och handledare vid Stiftelsen PsykosyntesAkademin

Under Psykosyntesbloggen kan du läsa mer om vad olika personer, inom psykologins och psykosyntesens värld, både i Sverige och internationellt, tänker ur en mångfald av perspektiv på psykosyntes, psykologi och människan i livet.

Bloggarkiv

Bloggkategorier